Jag har fått praktik...

Och ska börja jobba på onsdag nästa vecka. Jag får en ersättning under de 3 månader, inte mycket ca 3000 i månaden, men bättre än inget. Det tråkiga är att jag måste pendla, så det blir långa dagar, men det är i alla fall en chans till jobbet. Om jag kan inte få något där så får jag i alla fall nya, färska referenser när jag söker jobb... och sedan blir det också enklare att handla för där kan jag handla billigare än här i byn samt att alla ärende på posten blir enklare och jag slipper åka bara för det till Lessebo.
Ja, då lite positiva saker hänt... men annars är det botten... jag sparar som en galning och ändå räcker inte pengarna till allt... och inget hjälp finns någonstans...
Men jag ska se framåt och om jag skulle sedan lyckats få jobb så blir livet med ens roligare...

Kankse förbättring?

Igår var jag på AF och där var jag lovat praktik som är iofs att jobba 3 månader gratis, men då får man i alla fall en fot in och sedan kanske får timanställning så det kunde leda till ett arbete i framtiden... Men hur vi klarar oss under de tre månader kan ingen svara på... de pengar jag har nu räcker inte ens till alla räkningar jag måste betala och sedan har vi inget till maten... och om jag blir tvungen att pendla så kostar detta med så jag hoppas att jag kan få till busskort. Men kanske är detta en förbättring i alla fall...

Idag opererades Michelle

Idag var dagen D och Michelle skulle operera sina tänder...
Hennes hörntänder växte horizontalt i käket istället för lodrätt och då skulle de skära sig till tänderna och sätta kedjor på dem och sedan dra dem så att de vändes åt rätt hål. Det tar tid och det blir täta kontroller för kedjan måste vara hela tiden spänt så att den drar tanden nedåt. Det skulle göras på båda sidor av munnen, men vid undersökningen före operationen visades att en av hörntänderna började rätta till sig av sig själv så det var bara den andra tanden som fick kedja...
Michelle sövdes (jag var med henne hela tiden) och sedan kördes på operation och jag gick under tiden till kaffeterian och väntat. Jag fick låna sökare så att jag kunnat komma igen när operation var färdig. Michelle var jättetuff och valt sprutan till sövning istället för att andas sövgas. Jag själv var troligen mer nervös än hon. Operationen tog 2 timmar och sedan pep min sökare och jag gick på uppvaket och tänk vad jag fått för överraskning när Michelle redan var vaken. Hon kände sig lite omtumlat men piggnade snabbt till så istället för att vara där 2 timmar som de räknat med så fick vi gå redan efter en timme. När vi äntligen kom hem så var hon som vanligt. Man skulle inte tro att hon fick 8 stygn i munnen. Hon var också hungrig så hon tog 2 mackor och sedan tittade vi på tv tillsammans...
Så då var detta gjort och jag är stolt över Michelle som klarat det med bravur...

Nu är festen över

Ja, då har vi firat Kevins födelsedag och trotts att exets närvaro irriterad mig så har jag njutit av det att ha alla barn hemma igen. Kevin fick som present från mig smörgåstårta och tårta...

Från Danny fick han en mikrovågsugn som han var jätteglad för...



Vi hade verkligen roligt och alla var nöjda och det var det viktigaste...
Tyvärr så var de inte här så länge, för Jenny var tvungen vara hemma vid femtiden så Danny och exet åkte vid halv fyra och snart efteråt också Kevin och Jenny.
Men dagen var lyckad och vädret var fint också så det var en fin dag...

Imorgon blir det fest här...

för Kevin fyller 19 år på måndag...
Festen är mitt födelsedags present till Kevin, min ekonomi tyvärr tillåter mig inte mera och det var helt ok för Kevin, han ville ha smörgåstårtan och vanlig gräddtårta så det blir det och det kostar ju också lite.

Danny skulle också komma hem denna helg (han bor ju hos pappan under veckorna så att han slipper pendla) men han ringde mig i fredags och sa att han får skjuts av pappan så att de kommer hit på söndag till festen båda två... Det var som en kalldusch för mig för jag bara inte tål mitt ex och vill inte ha honom här. Sedan berättade han att han köpt till Kevin ny microvågsugn för 500 kr och att han och pappan ska dela på kostnaden. Ja, han fick ju nyligen sin lön från sommarjobbet, så det var jag glad att han köpt något till Kevin och inte spenderat bara pengarna på sig själv. Men det att pappan ska ge honom hälften återstå att se...

Jag såg fram emot att ha här alla barn samlade och ville ha en trevlig dag med dem och nu blir det inte så för jag vet hur exet är. Han kommer hit, äter upp maten och sedan börjar han tjata om att de ska åka hem... han gör alltid så... och bara för att han är här blir jag spänt och irriterad och troligen inte får tid att umgås med Danny som jag nu inte träffat på två veckor...

Ja, vi får se hur det blir imorgon, men all glädje är som bortblåst...

Aragorn mår troligen bättre...

Det verkar så... idag på vägen till veterinären kissade han ner hela buren och när vi kom fram så hade han blåsan helt tom så det var ok. När vi kom hem så började han visa upp sitt gamla jag och också börjat äta och dricka som vanligt så jag hoppas att nu vände det och han blir bra. Han också ville gå ut, men till hans stora besvikelse fick han inte det. Men efter en stund jamande vid altandörren resignerade han och gick och lagt sig och sov. Så ni som följer hans problem, fortsätt hålla tummarna att han nu blir bra...

Lite upp och ner här...

Aragorn kom hem i onsdags och mådde inte så bra ändå, men kissat i alla fall. Inte mycket men ofta och lite och det var utan blod så det verkade gå åt rätt hål, men han ville inte äta. Imorse slutade han kissa igen... han försöker men det kommer inget. Vi ska åka till veterinären på eftermiddagen men blir han inlagt igen så är det inte mycket kvar från försäkringen så det kan vara jobbigt...

Annars fick jag igår genomlida en hemsk halvtimme. Jag ringde Kevin på kvällen omkring 20.00 och ville fråga något och när han svarar så säger han att han är just på gymmet och ringer mig när han kommer hem. Så jag väntade och när han inte ringde till 22-tiden så tänkte jag att han glömt bort det och ringde honom igen och då svarar på Kevins mobil hans kompis och säger att Kevin ligger på Intensiven på lasarettet för han bara svimmade på gymmet så de var tvungna att ringa ambulans. Jag var så chockad att jag inte frågat något, utan bara lagt på. Sedan ringde jag upp lasarettet och pratat med sköterskan som inte visste så mycket utom att han är inlagt och att han var inte vid medvetandet när han kom in. Jag skulle ringa igen om en kvart och höra med den som tog hand om honom. Måste säga att den kvart kändes som hela livet, men när jag ringde igen om 20 minuter så fick jag veta att Kevin mådde bättre, att han återfått medvetandet och att han fått dropp för han var ganska mycket uttorkad. De tog några prover med men de verkade vara alla ok. Ett berg har rasat från mitt hjärta genom att höra detta.

Sedan omkring midnatt ringde Kevin att han var hemma igen och mår bra... pust...

Aragorn fortfarnde på djursjukhuset

Ja, då vill jag bara uppdatera lite om Aragorn. Han är fortfarande inlagd och opererad två gånger nu. Nu fick de igång kissandet, men nu kissar han hela tiden, troligen urinblåsa inte stänger sig så nu ska de försöka åtgärda det. Om allt går bra och de lyckas så ska han komma hem imorgon. Men han måste äta svindyr specialfoder så det är inte så roligt med min ekonomi. Men vad gör man? Inte ska jag låta honom lida och behövs det för att han ska må bra så får han det... sparar heller på egen mat...

Min katt är sjuk

Igår morse var jag tvungen ringa veterinären och be min granne att köra mig till djursjukhuset för Aragorn kunde inte kissa och hade mycket ont. Han var inlagt och de måste igen operera honom...
Ringde dit idag och fick veta att den första åtgärd med spolning misslyckades så att nu blir de tvungna att öppna buken och försöka gå den vägen. Han hade tidigare problem med urinsten, men nu var det lugnt i 3 och ett halvt år. Han mådde så bra hela tiden och plötsligt kom det bara igen. Jag går och vankar här och får inget gjort för tankarna är hos min Aragorn...
Håll tummarna att han klarar det och blir bra igen...

Så kul

Sitter hemma och har ganska tråkigt för Michelle satt vid min dator och då plötsligt öppnas dörren och Kevin kommer in... vilken överraskning för jag har inte väntat honom alls... men han har färgat håret svart så det var lite att vänja mig med hans nya utseende, men han passar ganska bra i det, då är det fin kontrast mot hans blåa ögon...

Ja, då pratade vi lite och både Michelle och Danny låtit vara det som de gjort och passat på att umgås med Kevin. Han skulle snart åka hem igen, var här ca 2 timmar bara men det var så roligt... berättade bland annat att han ska få befordran på jobbet med bättre lön, jag är så glad att det går bra för honom...

Så det var lite av det roliga i annars grå tillvaro.

Så har vi augusti här...

Efter sista juliveckan med regn och blåst har augusti börjat med sol och värme igen...
Här är inget nytt, allt är som vanligt förutom att pengar är mindre och mindre. Danny som fyllde 16 får ingen barnbidrag längre, men studiebidrag betalas ut från sista september så det är två månader man får inga pengar för honom. Fattar inte hur försäkringskassan tänker, ska han två månader leva på luft eller?? Samtidigt har jag fått sänkt bostadsbidrag med 400 kr och får inte lön under semester så även min lilla lön kommer i september... har inte kunnat betala alla räkningar så det blir igen att ringa och be om de kan vänta, men det har jag nu vant mig med.
Sökte flera jobb men det gav inget, fick nej på allihopa. Företag vill anställa yngre och jag är nu för de flesta för gammal. Hur kan de tänka så när jag själv känner mig ung??
Idag var jag och Michelle ute och fotade lite humlor och annat flygande kryp så här kommer lite bilder vi tagit.

Den här bilden har tagit jag själv.


Och dessa två har tagit Michelle. Är hon inte duktig på att fota?

Varmt...

Jag tror att ingen kan klaga på denna sommarens väder... varmt och bara varmt hela tiden... barnen går och badar nästan varje dag, de är solbruna båda två. Jag håller mig till hemmet och trädgården, men mot kvällen, när det är lite kallare så då tar jag Conny och går och tar ett dop jag med... Conny för det mesta simmar bredvid mig så vi njuter av dessa varma kvällar båda två.
Jag är glad för det fina sommaren för vi hade ju inte råd att åka någonstans på semester så det känns ändå skönt att väder är så bra.
Det är bara alla mina blommor i trädgården som lider och som jag måste vattna varenda kväll med två stora vattenkannor på rabatten och blomlådorna.
Det enda som gör mig arg är att vid ca kl 21-22 blir det mycket mygg och knot ute så då går det inte att sitta på trädgården och man måste hem...

Sommarlov

Så är det sommarlov och barnen har tråkigt...
Jag har sökt flera jobb, men utan något resultat... fick två nej och två har inte svarat... det är så tråkigt att inte kunna göra nåt, att de inte kan hänga med sina kompisar på olika saker som kostar pengar... om jag bara fått jobb...

Men jag försöker göra mitt bästa att vi i alla fall kan ha lite roligt. Michelle tar det inte så mycket, hennes bästis är också hemma så de har varandra, men Danny har så stora krav och vill inte förstå att jag inte kan ge honom flera hundra att spendera... men han är ju 16 och det är så dumt åldern...

Men vi hade i alla fall roligt på midsommar... trotts att jag drabbades av käkinflammation och var så svullen att jag liknade en groda och kunde knappt prata så jag knaprade på smärtstillande men ändå hade roligt...

Vädret är också underbar de sista veckorna så barnen badar nästan varje dag och jag solar på trädgården... fast jag har också badat...

Hoppas bara att vi ska ha i alla fall tur med väder också i fortsättningen...

Kevin tog studenten

Min lille pojke har blivit stor...
Den 8. juni tog Kevin studenten och med detta klev han i vuxenlivet. Det var roligt, för förutom mig, Danny och Michelle har kommit förstås Jenny men också Kevins pappa och hans två vuxna halvsystrar och sedan alla vi åkte hem till oss och hade en liten efterfest. Kevin sedan åkte tillbaka till Växjö för att gå på sista klassfest med sina kompisar innan de sprider sig till alla möjliga hål...

Michelles födelsedag

Ja, då har vi hunnit lite till här hemma...

Först hade Michelle fyllt 12 år, var just då sjuk i vattenkoppor så det blev ingen kalas utan bara familjen men hon var ändå nöjd för hon fått bland andra presenter två marsvinsungar från våran granne, Bibbi och Bella och då var allt det tråkiga glömt och hon var jätteglad...

Och problemen bara fortsätter...

Ja, man kan aldrig slappna av... nu har jag tvingats att byta socialsekreterare, från en kille som verkligen försökte hjälpa mig på alla möjliga sätt, till en annan kille som är helt hemsk. När vi skulle träffas första gången så kom han ut och meddelat att han har inte ätit ännu så att han går först på lunch och då väntade jag där i en halvtimme tills han kom tillbaka från lunchen. Sedan meddelade han till mig att jag fått inkomst som jag inte erkände på 5000 kr och när jag förklarade att det var ingen inkomst utan att pappa skickade mig pengar av vilka jag skulle köpa min födelsedagspresent, Michelles födelsedagspresent och Kevins studentpresent och resten använda till att handla till Kevins efterfest så sa han bara att det spelar ingen roll för de pengarna kom till mitt konto och då är det inkomst. Inget hjälpte att försöka förklara att pappa är nästan blind och kan inte springa i affärerna och handla själv så därför skickade han pengar, för annars skulle han köpa presenter själv och skickat i ett paket så dessa pengar är öronmärkta och jag bara förvaltar dem så om de nu tar dem ifrån mig så varken Michelle eller Kevin kan inte få ett present från morfar och inte heller kan Kevin ha sin efterfest efter studentexamen för det har jag inte råd med... Han bara sa att allt jag får på mitt konto är inkomst och räknas bort från socialbidraget. Då frågade jag honom om han kan inte då vara lite mänsklig och fick som svar att när man jobbar i detta yrke så får man inte vara det för annars skulle man inte klara jobbet...
Jag var helt knäckt och bara grät, men sedan var jag arg... jag ska minnsan nu ringa Socialstyrelsen och frågar om allt jag undrar och om han kan göra så. Sedan vill jag byta till någon annan för jag vill inte ha med honom mer att göra. Självfallet överklagar jag beslutet och ska slåss för de pengarna om jag blir tvungen att gå till domstol...

Vad har hänt under april och maj...

Ja, jag har det så stressigt att jag helt tappat lusten att skriva här, men nu har jag tagit mig i kragen och skriver igen...


1. april fyllde min son Danny sin 16. födelsedag... Det var kul och vi firade med tårta och glass. Jag tror att han var ganska nöjd med födelsedagen.

Sedan hände inte så mycket under april, jag var med hittekatten Gubben hos veterinären och det visat sig att han behöver mer vård än jag har råd med så med hjälp av vänner på Hittekatten har vi klarat första behandlingarna.

Sista april stängde affären här i byn och med det försvann också posten och apoteket så det var inte så roligt för nu måste vi alla åka 1.5 mil till Lessebo. Men det går rykte att affären ska öppna snart igen för den behövs...


Sedan den 8. maj har jag fylld 54 år... Min födelsedag var lugn och jag firat den med tårtan och grillningen på eftermiddagen. Det var bara jag och barnen och jag var nöjd...

Min dator gick sönder men tack vare min vän som är datatekniker så fick jag en annan dator som går som en klocka...

Problem med katten Gubben fortsätter och nu har jag hittat ett nytt hem åt honom i Stockholm där han ska troligen trivas mycket bra och får både vård och kärlek som han behöver...


Till sist hade vi här idag marknad så jag handlat blommor och marknadskarameller, ett måste varje år. Michelle sålde chokladbollar och bullar på marknaden och förtjänsten gick till klassens skolresa...
Samtidigt öppnade våran affär igen med ny ägare men samma personal så det var roligt att kunna handla igen...

Tiden går

som vanligt och jag har inte haft lust till något och inte uppdaterat här på länge...

Men - Kevin trivs i sin lägenhet och jag har vant mig med att han har flyttat... han kommer hit i alla fall varannan helg (tyvärr alltid med väskan full av smutstvätt) men det gör inget, jag tvättar gärna åt honom...

Annars hade jag möte med Arbetsförmedlingen där var närvarande också min socialsekreterare och jag hoppas att det kan ge något... men har inte så stort hopp faktiskt...

Gick i väggen och går nu varje fredag hos en psykolog som ska hjälpa mig att hitta tillbaka till framtidstro och må bättre...

Ekonomin är mer än i botten och är orsaken till flera och flera problem. T.ex. nu 1. april fyller min son Danny 16 år och jag har inget att ge honom i present, Kevin ska ta studenten snart och samma sak gäller där - har inget att ge honom heller och samtidigt har jag efter alla år hamnat hos kronofogden.

Hur man ska börja tänka positivt i sådan situation? Svaret på den frågan kunde inte ens min psykolog ge mig...

Första barnet lämnar boet...

Nu har min 18 årige son Kevin hittat och hyrt egen lägenhet i Växjö (en etta helt renoverat och mycket fin på 35 kvm, centralt, för 2.400 kr/månad) och flyttar ut under nästa veckan... och jag har tagit det så hårt... går och gråter hela tiden, trotts att jag vet att detta är ju normalt och visst att jag är glad för hans skull men på något sätt var jag inte förbered på att det ska hända såhär snabbt.

Att det är så svårt att acceptera att han är nu vuxen och har eget liv. Eller jag förstår det med hjärnan, men mitt hjärta blöder och vill inte acceptera det.

Han flyttar inte ens så långt utan bara en halvtimme med buss, men jag ska sakna honom varje sekund. Försöker hålla masken och glädjas med honom, han har ju lyckats med både skolan och jobbet och är självständig och kan klara sig bra, men för mig är han ju fortfarande min lille pojke...

Men nu planerar vi att åka handla lite begagnat möbel, han behöver en säng, byrå, skrivbord med stol, tv, lite husgeråd så det tar lite tid tills han inreder sig där, gav honom redan bestick och gardiner som inflytningspresent och allt detta skiljer mina deppiga tankar, men jag vet att i sammma stund som han packar färdigt det sista och stänger dörren efter sig för att göra slut med sin barndom, ska jag gråta floder...

Aldrig trodde jag att det blir så himla svårt att se hur mitt äldsta barn flyr boet...