Tre år har gått och jag kikar in för att berätta vad hände under tiden. Det var lite upp och ner under de gångna åren...
Min Falcor flyttade från Rödeby och är nu min granne i huset så vi har till varandra 5 steg istället för 5 mil. Vi älskar fortfarande varandra och troligen blir vi tillsammans resten av våra liv.
Falcors son Tommy tog studenten.Sedan började han studera på Blekinge tekniska högskolan spelprogramering och har klarat av första tre terminer.
Michelle tog studenten, men blev arbetslös efteråt. Nu har hon jobbat
under sommaren på ett serviceboende i Växjö och börjar nu i augusti på
ett annat jobb och samtidigt flyttar hemifrån till en etta i Hovmantorp.
Min pappa dog den 21. maj 2016 och det har jag tagit mycket hårt. Jag
saknar honom varje dag, ibland när jag behöver hjälp med något tänker
jag att jag måste ringa och fråga pappa, men sedan kommer jag ihåg att
han är borta. Tänkte att saknaden blir lättare med tiden, men inte.
Saknar honom lika mycket nu som när jag fått veta att han gick bort.
Fått jobb i Växjö på ett serviceboende, men efter 4 månader var jag tvungen att sluta, resorna var så jobbiga att ibland sov jag bara två timmar mellan arbetspassen och min diabetes var helt i oordning. Sedan hade jag ett par sommarjobb, men jag skulle behöva jobba här i Skruv, just för att då spelar arbetstiderna ingen roll, har det bara 10 minuter gång till servicehuset...
Jag har blivit farmor. Kevin och Jenny fick 2. januari 2018 en son som de döpte till Alfred och som nu är ett och ett halvt år gammal. Han är helt underbar, en riktig solstråle som jag älskar av hela mitt hjärta.
Mina gamla katter Iceman och Aragorn gick över regnbågsbron och jag fick nya.
Råttan är egentligen Michelles katt men stannar här när Michelle flyttar. Hon fick den som julklapp av Falcor och då var hon bara en litem kattunge.
Sedan fick jag Charlie genom Kattkommando Syd. Han växte upp ute i det
fria och var jätteskygg när jag fått honom. Men efter ca 2 månader blev
han en riktig knäkatt som sover med mig i sängen varje natt.Men han är
fortfarande skygg mot människor han inte känner igen. Då gömmer han sig
och kommer inte fram tills de åkt hem. I själva verket är det bara jag,
Michelle och Falcor som han accepterar och kommer till...
Och sist är det Nikki. Hon var min grannens katt som jag skulle passa över en helg, men som var aldrig hämtat. Istället fick jag behålla henne och hon är helt underbar. I början var hon lite bitsk, men det gick över och hon är nästan lika kelig som Charlie...
Min hund Conny fyllde nyligen 11 år och är lite tröttare och
långsammare, men fortfarande min bästa kompis som ger mig både tröst och
kärlek. Fick några bulor på magen och jag var rädd om det inte är
cancer, men de var enligt veterinären helt ofarliga. Han lider av artros
på bakbenen och tar medicinen, men tycker fortfarande om att gå ut på
sina promenader eller vara på trädgården. Hoppas på några år till med
honom och kan inte föreställa mig den dagen när han lämnar mig för att
vandra över regnbågsbro. Det blir mycket jobbigt för han är ju sådan
underbar hund...